Besök Grums kommuns twittersida
Besök Grums kommuns sida på Facebook

Kompostering


Det finns många fördelar med att kompostera. Här är lite tips och råd kring hur du får din kompost att fungera.

Anmälan


Om du ska kompostera hushållsavfall med animaliskt ursprung ska du anmäla detta till miljöfunktionen, Medborgarkontoret.

Blankett för ansökan hittar du här:
Blanketter

Detta händer i din kompost


Under komposteringen sker en nedbrytning av det organiska materialet med hjälp av bl. a bakterier och svampar (mikroorganismer). För att processen ska fungera krävs tillgång på syre och vatten. Resultatet av nedbrytningen blir koldioxid, vattenånga och näringsrik "mylla".

Varför ska du kompostera?

  • Ger värdefullt jordförbättringsmedel.
  • Minskar avfallsmängderna till soptippar och förbränningsanläggningar.
  • Minskar transportbehov för insamling av avfall.
  • Minskar luktproblem runt soptunnan - hämtningsintervall kan öka - ger lägre renhållningstaxa.
  • Ökar miljömedvetenheten, ger insyn i och förståelse för det ekologiska kretsloppet (inte minst för barnen).

Att tänka på när du komposterar


Vattna vid behov, speciellt om trädgårdsavfall komposteras i en öppen behållare. Håll rent, gör det trevligt. Varje matavfallsskikt ska täckas så snart som möjligt med strömaterial (finfördelat trädgårdsavfall, sågspån, torv, halm etc.) och ev. färdig kompost, bl a för att undvika flugproblem. Särskilt barrträdsspån är bra, då det innehåller hartsämnen som flugor tycks ogilla. Luktproblem är det tydligaste tecknet på att något är fel. Huvudorsaken är oftast för lite lufttillförsel. Tillsätt strömaterial, gräv om och lufta.

Vanliga problem:

  • Komposten är för torr - Vattna den skall kännas som en urkramad tvättsvamp för att hålla idealisk vattenhalt.
  • Komposten är för blöt - Gräv om den och blanda ut komposten med material som suger till sig fuktighet, t. ex. torv, sågspån. Blanda ev. också i lite grövre material för att öka genomsläppligheten i komposten.
  • Inget händer - Fel sammansättning: Tillför mera kväverikt material, tex. gräsklipp, köksavfall, stallgödsel. Blanda därefter komposten väl, se till att den är luftig och fuktig.
  • Råttor och möss! - Kompostera i en tät behållare (med lock och botten)
  • Komposten luktar illa - Beror ofta på dålig luftgenomsläpplighet. Luckra, blanda i grövre material. Vid ammoniaklukt blanda i kolrikt strömaterial. Torv kan användas för att sänka pH-värdet.
  • Flugor - Täck matresterna med strömaterial. Prova att "bekämpa" med finmalen sågspån från barrträd.
  • Gråsuggor - Inga skadedjur, tvärtom gör de stor nytta i komposten.

Hög temperatur en fördel


Under nedbrytningsarbetet frigörs energi. Temperaturen i komposten avgör vilka slagsorganismer som är aktiva eftersom olika arter har olika krav. I en vanlig öppen trädgårdskompost, eller i en oisolerad behållare, kan det vara svårt att få upp temperaturen särskilt högt. I centrum kommer den sällan upp i mer än 40°, ute i kanterna känns den knappt varm. Ju varmare komposten är, desto snabbare förökar sig organismerna och det i sin tur ökar nedbrytningshastigheten. I en isolerad behållare kan man komma upp i temperaturer på 60-70°.

Det finns en annan fördel med att kompostera vid hög temperatur, förutom att det går snabbare. Vid 55-60° räknar man med att åtskilliga ogräsfrön dör, liksom flertalet av de sjukdomsalstrare som kan angripa växter. Men det är inte bara temperaturen som är avgörande utan även hur lång tid materialet utsatts för den höga temperaturen.

Uppdaterad: 2013-02-07